fredag, november 19, 2010

(S) borde testa dubbla partiledare

I den frenetiska debatten om Socialdemokraternas nya ledare har det dykt upp ett par spännande förslag. Kanske inte på namn då, men på olika sätt att styra partiet. Mest intressant tycker jag att Miljöpartiets modell, med två språkrör, är.

En intressant diskussion skedde häromdagen i P1 Morgon - Delat ledarskap för Socialdemokraterna

Lars Stjernkvist, sossarnas tidigare partisekreterare lägger fram ett av sina motargument som att det inte går att ha två partiledare eftersom:
"Socialdemokraternas partiledare förväntas ju bli statsminister. Och det kan bara en person bli."
Han har en poäng, men jag tycker snarare att det stärker modellen med två partiledare/språkrör. För hur förväntas en person kunna vara både, statsminister och partiledare samtidigt?

Nej, i den händelse av en vänstervinst i något riksdagsval framöver så framstår ju behovet av två partiledare ännu tydligare. Då kan man ha en som agerar statsminister och agerar utåt, och en partiledare som agerar internt och fortsätter med att utveckla politiken, till exempel.

"Alla som INTE vill bli partiledare räcker upp handen!"
Det är en himla röra nu när alla maktkåta sossar ska positionera sig inför partiledar-valet, då huvudsakligen genom att säga "NEJ!". Och mitt i hela spektaklet kommer jag bara mer och mer att tänka på hur galaxens president utses, i Douglas Adams Liftarens Guide till Galaxen. (Citatet är från boken Restaurangen vid universums slut):
"The major problem — one of the major problems, for there are several — one of the many major problems with governing people is that of whom you get to do it; or rather of who manages to get people to let them do it to them.
To summarize: it is a well known fact that those people who most want to rule people are, ipso facto, those least suited to do it. To summarize the summary: anyone who is capable of getting themselves made President should on no account be allowed to do the job.
To summarize the summary of the summary: people are a problem."
Eller för att översätta lite snabbt:
"De människor som vill bestämma, är minst lämpade att göra det. Och alla som är tillräckligt skickliga nog att bli vald till president i galaxen bör under inga omständigheter tillåtas att göra sitt jobb."
Har Socialdemokraterna ett snarlikt system för att utse sin partiledare? Man kan ju börja ana det, när det tydligen är väldigt viktigt att man säger NEJ och gör deträtt sätt. Det moderna alternativet vore att träda fram och berätta att man ställer upp, precis som sossen Erik Laakso skriver.

Istället verkar det vara förbjudet att berätta att man vill ställa upp och leda Partiet.

Som SvDs ledarsida skriver vid ett par tillfällen:
Vad sägs om att välja någon som vill?
Förslag till S valberedning: Ta dem på orden!

Eller Scaber Nestor - Varför rösta på ett parti inte ens partiledaren vill leda?

Så istället för att använda en urgammal urvalsteknik som leder till ett val av någon som Zaphod Beeblebrox, en man med två huvuden, till partiledare, kanske Socialdemokraterna kan fundera på att använda en modern, öppen process och dessutom välja två personer? Det vore nog lite smartare...

Inga kommentarer: